Arbetsförmedlare; idiot?
Tisdag 21 juni
Kan inte låta bli att berätta om en minst sagt dråplig sak som hände igår.
Ringde arbetsförmedlingen för den månatliga uppföljningen utav min arbetssituation och får efter tio minuters väntan prata med Christina Sandberg. Det vanliga snacket; fortfarande arbetslös, söker jobb bla bla bla. Christina frågar så vilken körkortsbehörighet jag har vilket står i min profil som hon mycket väl kan se. Jag svarar att jag har körkortsbehörighet B och inget mer. Christina gör då någon form av sökning på sin dator och säger att hon får upp 56 träffar på jobb som hon tycker kan passa mig. Vad trevligt tycker jag och innan jag hinner be henne skicka listan på dom jobben till mig så säger Christina att hon skickar listan på jobben hon fann till mig. Christina upprepar min epostadress så att listan kommer till rätt person, det vill säga mig.
Jorå, listan ligger mycket riktigt i min Inbox ser jag då jag kommer hem lite senare. Efter att ha öppnat den bifogade pdf-filen som innehåller en lista på 56 jobb undrar jag hur det står till i huvudet på Christina Sandberg. 51 av jobben på listan kräver C-behörighet eller högre! Vilket betyder att fem (5) av dom 56 jobb som Christina så flinkt skakade fram åt mig är sökbara för mig. Och då frågade hon, Christina Sandberg, mig ändå vilken körkortsbehörighet jag hade strax innan hon skrev ut listan.
Undrar vad man skall ha för behörighet för att få jobb på arbetsförmedlingen?
Christina Sandberg heter i verkligheten någonting helt annat...eller?
Kjamizar!
Det är skrämmande. Har själv haft med den inkompetenta idioten att göra. Men hon fick mycket extrajobb när jag mejlade in min lista på sökta jobb från en noreply-adress (så att hon inte enkelt kunde svara) och utan personnummer - och krävde: "svar skall ha inkommit senast inom 8 dagar". Hi, hi.
Då blev det fart på det slöhögen och hon lyckades leta upp mitt tel nr och ringde flera gånger. Men jag svarar inte i telefon före klockan 15, för jag vet att ingen ringer mig annat än på kvällen, utom AF. Hihi.
Så istället var hon tvungen att sätta sig ner och skriva ett vanligt brev till mig. Kunde hon gott ha!
